Sammanfattning av hembatterier

Vad är det?

• Ett så kallat hembatteri är en enhet, vanligtvis i form av en eller flera batterimoduler, som placeras i en bostad (hus, villa eller lägenhet) och används för att lagra elektrisk energi.

Hur fungerar det?

• Batteriet laddas upp med el – antingen från solceller eller från elnätet – och gör det möjligt att använda den lagrade energin vid ett senare tillfälle.

Strömavbrott?

• Det är just batteriet är till för. Det finns två konfigurationer på batterier när det kommer till att driva huset/fastigheten vid strömavbrott: nöddrift och ö-drift. Mer om de nedan.

Utan solceller?

• Ett hembatteri kan absolut installeras även om du inte har solceller. Då kan du till exempel ladda det med billigare el på natten och använda den under dygnets dyrare timmar. Däremot får ni inget 50-procentigt skatteavdrag.

Lagringskapacitet?

• Vanligtvis mellan 5 och 25 kWh för de flesta system som säljs till villaägare.

Batterityp:

• Litiumbatterier, mer specifikt: litiumjonbatterier dominerar marknaden för hembatterier eftersom de har lång livslängd, hög effektivitet, och väldigt god brandsäkerhet

Livslängd:

• Litiumbaserade hembatterier brukar hålla i åtminstone 7–10 år, men beroende på kvalitet och användning kan de räcka ännu längre.

Viktig notering om grönt avdrag och skattereduktion

Detta må vara en artikel om batterier, men under hösten 2024 lade regeringen fram ett förslag om att sänka det gröna avdraget för solceller från 20 till 15 procent. Om detta förslag går igenom blir det verklighet den 1 juli 2025. Mer viktigt föreslås det att den så kallade skattereduktionen för mikroproduktion (allmänt kallad “60-öringen”) ska tas bort från och med den 1 januari 2026. Detta är alltså en omstöpning av ett äldre förslag som tidigare avslogs år 2019. Skulle de nya reglerna bli verklighet kommer lönsamheten för att endast sälja el minska, och incitamenten för egenanvändning kommer därför att öka; därför vill man numera ha mer kWh (tänk total mängd energi; lagring).

Går det att lagra el hemma?

Kort svar: Ja, absolut.

Att lagra el i hemmet har blivit allt vanligare i takt med att elpriserna varierar mer över dygnet och att många villaägare vill öka sin egenförbrukning av solel. Den vanligaste metoden för att lagra el i ett hushåll är genom ett batterilager. Antingen kan du lagra din egenproducerade el (till exempel från solceller) eller el som köps från nätet när priset är lägre. På så sätt kan du använda den lagrade energin när elpriset är högre eller när du behöver reservkraft. Detta kallas för elprisoptimering.

Vad är ett hembatteri?

Ett hembatteri är, i praktiken, en samling av flera battericeller som jobbar tillsammans för att lagra och avge elektricitet. Ofta talar man också om “batteripack”. De här termerna används ibland synonymt och pekar på att hembatterier är uppbyggda av moduler som sammankopplas för att ge önskad kapacitet.

Internationell benämning:

På engelska kallas det oftast BESS – “Battery Energy Storage Systems”. Denna benämning täcker både småskaliga system för hemmet och större industriella anläggningar.

Är det tillåtet att installera ett batteri utan solceller?

Ja, det är fullt tillåtet.

Du behöver alltså inte ha en solcellsanläggning för att få lov att installera ett hembatteri. Däremot är det viktigt att installationen sköts av ett auktoriserat företag eller en behörig elinstallatör. Elsäkerhetsverket har regler kring egenkontrollprogram, så se till att den firma du anlitar uppfyller kraven.

Finns det någon skillnad mellan ett batteri med eller utan solceller?

I teknisk mening är det ingen större skillnad. Ett batteri som ska samarbeta med en solcellsanläggning har ofta en växelriktare som kan ta hand om både solel och el från nätet, men själva batteriet i sig är ofta samma typ. I praktiken är det växelriktaren – och hur den är konfigurerad – som avgör om du använder batteriet enbart med elnätet eller även med solpaneler.

Grönt avdrag – bara för batterier kopplade till egen elproduktion

Det så kallade gröna avdraget (formellt benämnt skattereduktion för grön teknik) gäller tyvärr inte om du installerar ett batteri utan att ha någon form av egen elproduktion (till exempel solceller). Detta eftersom Skatteverket kräver att batteriet åtminstone delvis ska användas för att lagra egenproducerad energi. Skulle du ändå installera ett hembatteri utan solceller kan du dock nyttja ROT-avdraget för själva arbetskostnaden, vilket är 30 % av arbetskostnaden.

Vad händer om du både använder batteriet för egenproducerad el och säljer en del?

Enligt Skatteverket påverkar inte försäljningen av el – exempelvis som stödtjänster till elnätet – rätten till skattereduktion, så länge batteriet primärt är kopplat till en egen produktionsanläggning (t.ex. solceller).

För privatpersoner, är det även värt att nämna: du kommer inte kvalificera för att kunna göra det gröna avdraget för batteriinköp (på 48,5% av totalkostnaden) om du inte är en mikroproducent; att du inte har några solpaneler. Vi rekommenderar att du kollar med leverantörer

Så fungerar batterilagring av el hemma

När du laddar ett batteri i hemmet sker i princip följande steg:

1. Växelström (AC) omvandlas till likström (DC) Den el du köper från nätet eller får från solcellerna är i växelström. För att kunna lagras i batteriet krävs att den omvandlas till likström.

2. Batteriet lagrar elen i form av kemisk energi När batteriet är laddat “sitter” energin lagrad i cellerna tills du vill använda den.

3. När du behöver energin omvandlas DC tillbaka till AC Förbrukare i hemmet – som lampor, hushållsmaskiner, datorer och så vidare – drivs med växelström. Därför konverterar växelriktaren strömmen tillbaka till AC innan den levereras ut i ditt hem.

En dubbelriktad växelriktare är alltså kärnan i systemet, och via tillhörande appar eller kontrollsystem kan du ofta ställa in när batteriet ska laddas eller urladdas (t.ex. ladda på natten när elen är billig).

Hur mycket energi kan lagras i ett hembatteri?

För vanliga hembatterier på konsumentmarknaden ligger kapaciteten oftast mellan 5 och 25 kWh. Som jämförelse kan en typisk villa förbruka runt 30–60 kWh per dygn, vilket innebär att ett hembatteri sällan räcker till ett helt dygns förbrukning. I praktiken laddas och urladdas batteriet ofta flera gånger per dygn beroende på hur mycket el du producerar, eller när du väljer att köpa och sälja el.

Hur länge kan elen lagras i ett hembatteri?

Du kan i teorin lagra el i flera dagar eller veckor, men på grund av så kallad självurladdning minskar energimängden gradvis med tiden. Ett litiumbatteri kan förlora upp till cirka 5 % av sin energi första dygnet, och därefter runt 1–2 % per månad. Det är alltså ingen stor förlust på kort sikt, men att spara el i flera månader i ett vanligt villabatteri är inte praktiskt, särskilt då kapaciteten ofta är relativt liten jämfört med husets totala årsförbrukning.

Kan jag ladda batteriet på natten?

Absolut. Många som saknar solceller (eller vill komplettera sin solel) väljer att ladda batteriet på natten när elpriset ofta är lägre. Därefter kan man använda den lagrade energin under morgonen och dagen då elen kan vara dyrare. Detta kallas ibland “prisoptimering” eller “arbitrage” – du drar fördel av prisvariationer.

Vad kan ett husbatteri utan solceller användas till?

Om du inte har någon egen elproduktion (t.ex. inga solceller) kan du ändå ha glädje av ett hembatteri. De huvudsakliga fördelarna är:

1. Ekonomisk besparing genom att köpa el när priset är lägre

2. Reservkraft vid strömavbrott

På senare år har allt fler börjat se möjligheter att tjäna pengar genom att sälja el till nätet när priset är högt, eller genom att erbjuda stödtjänster till elnätet. Det senare innebär att du låter ditt batteri vara tillgängligt för Svenska kraftnät eller en aggregator, som då kan reglera elnätet vid behov.

Olika sätt att tjäna eller spara pengar på hembatteri

Det finns flera metoder för att ekonomiskt dra nytta av att lagra el i ett batteri hemma:

1. Utnyttja dygnsvariationer i elpriset för egen förbrukning Köp el nattetid när priset ofta är lägre, använd den lagrade elen när priset är högre.

2. Utnyttja dygnsvariationer i elpriset för att sälja Köp el billigt och mata ut den på nätet när priset stiger. Detta kräver ofta ett avtal med en elhandlare som erbjuder timmätning och möjligheten att sälja tillbaka el.

3. Minska toppeffekter och säkringsabonnemang Har du ett högt effektuttag vissa tider på dygnet kan ett batteri jämna ut förbrukningen och därmed sänka din huvudsäkring.

4. Effekttariffer I vissa områden eller med vissa elnätsavtal betalar du extra för höga effektuttag. Genom att använda batteriet när effektuttaget annars skulle bli högt kan du hålla nere dina kostnader.

5. Försäljning av stödtjänster Svenska Kraftnät, eller företag som samarbetar med dem, kan betala för att få tillgång till din batterikapacitet vid behov. Detta är fortfarande relativt nytt för småskaliga hushåll, men det finns pilotprojekt och lösningar som blir alltmer tillgängliga.

Så fungerar ett backup-batteri vid strömavbrott

För att ditt hembatteri ska kunna ge reservkraft vid ett strömavbrott behövs i de flesta fall en särskild “backup-lösning”. Det kan handla om en extra modul eller backup-central med tillhörande säkringar som gör att vissa delar av huset (kyl, frys, datorer, etc.) kan få ström även när nätet ligger nere.

Varför en extra modul?

Om batteriet är nästan urladdat just när ett strömavbrott inträffar, hjälper det ju inte mycket. Därför har vissa system en funktion som reserverar en viss andel av batteriet för eventuella avbrott.

Hur stort backup-batteri behövs?

Det beror på hur länge du vill klara dig utan nätström och vilka apparater du vill driva. Ett 10 kWh-batteri kan räcka några timmar för en normalstor villa om du använder elen sparsamt. Genom att lista de viktigaste apparaterna (exempelvis kyl, frys, viss belysning och internet) och räkna ut deras sammanlagda effektbehov får du en fingervisning om hur stort batteri du behöver. Lägg gärna på en liten marginal (cirka 25 %) för att vara på den säkra sidan.

När kickar ett backup-batteri in vid avbrott?

Ett vanligt backup-batteri behöver i regel 2–30 sekunder på sig för att aktiveras, beroende på hur växelriktaren är konfigurerad. En del mer avancerade system har UPS-funktion (Uninterrupted Power Supply), vilket kan få igång strömmen på några millisekunder. Den senare lösningen är oftast överkurs för vanliga hushåll, men kan vara relevant för företag med servrar, sjukhus eller andra kritiska verksamheter.

Exempel på tillverkare av batterier för hem

Här är några kända företag som tillverkar eller levererar hembatterier:

1. BYD (Kina) Stort företag känt för elfordon och batterier. BYD är en global aktör som också producerar batterilager för privata hem.

2. Ferroamp (Sverige) Kända för sin “EnergyHub” som balanserar laster mellan faser i huset. Deras batterier tillverkas i samarbete med Polyntech (Kina).

3. Pylontech (Kina) Inte välkända i Sverige, men känd i resterande delen av världen. Har överlag god ratio mellan kW och kWh (nära 1-1 ratio), och har även – vad andra anser – goda priser.

4. Growatt (Kina) Ursprungligen fokuserade de på växelriktare, men säljer nu även hembatterier.

5. Sonnen (Tyskland) Specialiserade på både batterier och virtuella kraftverk (VPP). De kopplar ihop tusentals hembatterier för att tillsammans stabilisera elnätet.

6. Sungrow (Kina) Stor tillverkare av växelriktare och batterilager, grundade redan 1997.

7. Tesla (USA) Kända för elbilar och stora energilager. Även om Tesla Powerwall inte officiellt lanserats i Sverige i skrivande stund, kan det hända att den dyker upp här framöver.

Vilken typ av batteri är bäst för lagring av el i hemmet?

Generellt anses litiumjonbatterier vara det bästa valet för de flesta hushåll. De är mer utrymmeseffektiva, laddas snabbare och har längre livslängd än blybatterier. Nackdelen är att de är dyrare i inköp. Om du sällan behöver använda batteriet, eller om huset inte har någon anslutning till elnätet (exempelvis i en stuga), kan blybatterier vara en billigare lösning.

Vad ingår i ett komplett batterilagringssystem?

Ett typiskt paket för hembatterilagring består av:

1. Batterilager

   • Själva “lådan” med flera sammankopplade moduler där energin lagras.

2. Växelriktare

   • En dubbelriktad växelriktare som omvandlar växelström till likström (för lagring) och tillbaka till växelström när energin ska användas.

3. Batteristyrningssystem (BMS)

   • Ett system som övervakar laddning, urladdning och skyddar mot överhettning, överladdning och andra risker.

I de flesta fall är BMS redan inbyggt i själva batterimodulerna, men det är alltid bra att dubbelkolla vad som ingår när du köper ett färdigt paket.

6 viktiga begrepp om hembatterier

1. Lagringskapacitet (kWh): Hur mycket el batteriet kan lagra totalt.

2. Effekt (kW): Hur snabbt batteriet kan ladda eller ladda ur (alltså hur många kWh per timme).

3. C-tal: Kvoten mellan effekt och kapacitet (kW/kWh) som visar hur fort ett batteri kan tömmas eller fyllas.

4. Urladdningsdjup (DoD): Procentandel av batteriets totala kapacitet som kan användas innan det bör laddas igen.

5. Effektivitet (round-trip efficiency): Hur stor andel av energin du får ut jämfört med vad du stoppar in, exklusive självurladdning.

6. Livslängd: Hur många år eller laddcykler batteriet beräknas hålla innan kapaciteten sjunker under en viss nivå.

Lagringskapacitet (kWh)

Anger hur mycket energi (kWh) batteriet kan hålla när det är fulladdat. Ett batteri på 10 kWh kan alltså teoretiskt driva en förbrukning på 1 kW i tio timmar.

Effekt (kW)

Effekt anger hur snabbt du kan ta ut eller mata in energi i batteriet. Ett batteri på 5 kW kan till exempel ladda eller ladda ur 5 kWh under en timme.

C-tal

Ett C-tal på 1 innebär att batteriet kan laddas eller urladdas helt på en timme. Har du ett batteri på 10 kWh och en effekt på 5 kW är C-talet 0,5, vilket innebär två timmars laddning/ urladdning från tomt till fullt (eller vice versa).

Urladdningsdjup (DoD)

Om ett batteri har 90 % DoD, betyder det att du kan använda 90 % av dess totala kapacitet. Används batteriet med hög DoD väldigt ofta kan det dock slita mer på batteriet, vilket påverkar livslängden.

Effektivitet

Om ett batteri har 95 % effektivitet förloras 5 % av energin på vägen. Det är ofta i själva omvandlingsstegen mellan växelström och likström som viss energi går förlorad.

Livslängd

Det finns flera sätt att ange livslängd:

• Tid (t.ex. 10 år)

• Minsta garanterade totalmängd av energi (MWh)

• Antal laddcykler

Många tillverkare lovar att batteriet ska ha kvar en viss andel (ofta 60–70 %) av sin ursprungliga kapacitet efter 7–10 år.

6 saker att tänka på vid placering av batteri i hemmet

1. Ytbehov för mindre system (upp till ~15 kWh): Ett kompakt system kan ofta placeras på en yta runt 1 m², men kom ihåg att batteriet behöver viss ventilation runtom.

2. Ytbehov för större system (>15 kWh): Har du riktigt stort batteri kan det kräva att flera moduler står bredvid varandra. Då ökar utrymmesbehovet.

3. Plant och bärkraftigt golv: Batterier väger en hel del – räkna med 100–170 kg för ett 10 kWh litiumbatteri och 200–300 kg för ett 20 kWh.

4. Temperatur runt 20 °C: Litiumbatterier trivs bäst i normal rumstemperatur. De flesta klarar 0–50 °C, men prestandan kan påverkas om det är för kallt eller för varmt.

5. God ventilation: Även om litiumbatterier inte ska läcka i normal drift, är bra ventilation viktigt. Vid en eventuell brand kan giftig gas bildas.

6. Egen brandcell: Att ha en brandavskiljande vägg runt batteriet ökar säkerheten. Diskutera gärna med installatören om hur ditt tänkta utrymme ser ut.

Hur lång tid tar det att installera ett hembatteri?

Själva installationsarbetet går oftast på en dag eller två, beroende på hur avancerad anläggning du har och var du vill placera den. Men innan du kan använda batteriet fullt ut måste elnätsbolaget godkänna installationen. Samma sak gäller efter att allt är färdigkopplat: du behöver ett slutligt godkännande. Totalt kan processen ta 2–3 månader från beställning till driftstart.

4 andra sätt att lagra el (utöver batterier)

För den som vill gå bortom klassisk batterilagring finns det alternativ, även om de sällan är praktiska för småhus:

1. Pumpkraft: Vatten pumpas från en lägre till en högre reservoar när elen är billig, och släpps sedan tillbaka genom turbiner när elen är dyrare.

2. Svänghjul: El omvandlas till rörelseenergi i ett roterande svänghjul. När hjulet saktar in kan energin åter tas ut som elektricitet.

3. Vätgas: Elen driver en elektrolysör som delar vatten till vätgas och syrgas. Vätgasen lagras och kan sedan användas i en bränslecell för att återskapa el.

4. Komprimerad luft: Luft pressas samman i en trycktank eller i ett bergrum. När den komprimerade luften släpps ut kan den driva en turbin som genererar el.

Dessa lösningar är ofta stora, dyra och bäst lämpade för industriella anläggningar eller samhällsnivå, inte för en enskild villa.

Vanliga frågor

Kan ett hembatteri alltid leverera den effekt det är märkt med?

Inte nödvändigtvis. Två faktorer kan begränsa:

1. Växelriktarens effektgräns:

   • Om växelriktaren har en maximal effekt på exempelvis 5 kW, kan du inte ta ut mer än så, även om batteriet teoretiskt klarar 10 kW.

2. Husets huvudsäkring och servisledning:

   • Med en 16 A-säkring kan du maximalt dra runt 11 kW innan säkringen riskerar att gå. Även servisledningen från gatan kan sätta gränser.

Kan jag sälja el från ett hembatteri?

Ja, om huset är anslutet till elnätet och du har ett inmatningsabonnemang hos ditt elnätsbolag samt ett avtal med en elhandlare. Du köper el när den är billig och kan mata ut den på nätet när priserna är högre, förutsatt att din utrustning stöder detta.

Kan jag bygga ett eget batterilager?

Det är teoretiskt möjligt, men rekommenderas inte för de allra flesta. Elsäkerhetslagen ställer hårda krav på att elinstallationer är säkra, och litiumbatterier kan innebära brandrisk om de hanteras fel. Dessutom krävs särskild kunskap om hur man kopplar celler och moduler. I värsta fall kan ett hemmabygge leda till personskador, bränder eller andra allvarliga incidenter. Om du ändå är sugen på att experimentera är det extremt viktigt att följa gällande regler och föreskrifter. Generellt sett är det säkrare, och på sikt mer kostnadseffektivt, att köpa ett färdigt system från en betrodd leverantör.

Sammanfattande tankar

Att skaffa ett hembatteri kan vara ett smart sätt att få större kontroll över hushållets energiförbrukning och kostnader. Inte minst om du har solceller är ett batteri en bra matchning, eftersom du kan spara egenproducerad el istället för att sälja överskottet billigt till nätet och sedan köpa tillbaka elen dyrare när solen inte skiner. Även utan solceller kan du dra nytta av prisvariationer på elmarknaden och säkra en viss reservkraft vid avbrott. Men precis som med all ny teknik finns det många aspekter att väga in: ekonomisk lönsamhet, teknisk kompatibilitet, säkerhetskrav och långsiktig hållbarhet.

I slutändan handlar det om dina behov och förutsättningar. Bor du i en region med stora prisskillnader mellan dag och natt? Har du en solcellsanläggning eller planerar du att skaffa en? Hur ofta har du strömavbrott? Vill du ha möjlighet att tjäna pengar på elprisarbitrage? Allt detta spelar roll för om ett hembatteri blir en lyckad investering.

Källhänvisningar:

1. Se Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elinstallationsarbete (ELSÄK-FS 2017:2) för krav på egenkontrollprogram.

2. Skatteverkets anvisningar för skattereduktion av grön teknik.

3. Elsäkerhetslagen (2016:732) 16 § om säkerhetskrav på den som utför installationer.

Vill du veta mer om hur ett hembatteri kan passa dina förutsättningar? Skicka in en offertförfrågan via formuläret som du hittar när du klickar på "Jämför offerter" så hör de företag i närheten av dig av sig, så kan ni bolla era idéer!